You & me Bob

Det sprittande pirret som bygger bo i magtrakten efter man har dansat klart och sitter i en av de djupt röda sofforna och dricker hallonsoda. Hur allt plötsligt känns alldeles fantastiskt fint och jag upptäcker mig själv sitta och le okontrollerat. Jag är aldrig så glad som då. Jag kan kyssa hela världen. I princip. Så hög på endorfiner att allt är underbart kul och man kramar sin vän tusen gånger på olika sätt ute på gatan. Allt har som förvandlats till finaste material och sort.