You & me Bob

Igår ringde Elle för att berätta något som kom mitt mostershjärta att slå några extraslag av lycka! Sebastian fick en hemmagjord pekbok i julklapp med vykort på blommor, ankor, hästar, ballonger och annat. Men också bilder på sig själv och hans morfar, mormor och moster så han kan komma ihåg oss. Och igår när de hade tittat i den hade han blivit jätteglad när bilden på mig kom upp och hade börjat "prata" med bilden och vinka. När han blir glad brukar han utropa massa glada små ord, som ingen utom han själv förstår. Sen hade han böjt sig fram och pussat* bilden! Bilden på mig!! Mjii (* Pussa betyder i Sebastians fall att gapande trycka munnen mot den/ det man vill pussa!) Så sött och så himlastormande glad jag blev! Han är mitt lilla skrutt som jag tycker så mycket så mycket om och vill skydda från alla onda oknytt. Och istället visa alla mina smultronställen. Vill att han ska se mig som en som finns där, oavsett om man är 11 månader och lite orolig för om man verkligen vågar gå ut till badrummet själv, eller senare när han är stor.